familjen på besök.

brorsdotterm bygger koja i vardagsrummet.

Fick stjärnbesök av denna lilla filur igår. Brorsdöttrarna och mina bröder & mamma som jag inte sett sedan juldagen. Det räckte inte länge så hade brorsan fixat igång Xboxen som stått och dammat på min tv hylla och brorsdottern byggde upp en koja i mitt vardagsrum medan de andra satte och spelade.

Lata som vi var och med tanke på att vi hade lilla Madeleine med oss beställde vi pizza hem. Diskuterade allt möjligt och drog nån match "kungfu fighting" och bara tog det lugnt. Nästa gång lovade jag att jag skulle visa dem Åbo.

Som ni förstår, när man växer upp med 3 bröder är det svårt att undvika allt som heter videospel. 

Christmas in Inkoo

Julen spenderades hemma i Ingå. Anlände till västra Nyland med tåget 23.12.
På Julafton väcktes jag av att min brorsdotter Amanda ringer till mig och säger att julgröten är snart färdig och att jag skall komma dit.
Efter julgröten hoppar vi iväg ut med Amanda och hennes nya pulka därav jag fick lära mig en ny lek som heter att man skall snurra nerför backen.. Kan kort säga att man blir genomsur av snön.



Efter detta började jag och min bror Dani spela på vår gamla SEGA master system (typ första varianten av en playstation) som kom nångång under 1980 - talet. Vi fick vår Sega nångång under 90- talet och den fungerar ännu också helt utan problem. Dock har vi bara ett spel ännu och spelen kostar en hel del i dagens läge då man nästan kan se den som antik grej snart, haha!
Förde även ljusen till gravgården, såsom varje år och fick beundra ett snötäckt Ingå. Medan det i Åbo endast var några cm snö var låg hela Ingå insnöad i åtminstone 15cm

Senare på kvällen blev det som tradition första julmiddagen med julmusik. Efter det började det droppa in gäster.

Juldekorationer hemma påminner så väldigt mycket om 90 -talet. Dvs. olika färger, olika mönster, massor, färgrikt. Kanske beror på det att de mesta av dekorationerna är från 90-talet.. De ger iallafall en väldigt nostalgisk känsla fast jag aldrig skulle dekorera mitt hem så.

Då vi alla var samlade, dvs. Jag, Basti, Mamma, Pappa, Sanni, Matilda, Alex, Dani, Cessi, Amanda, Madeleine, Mika,Pia nya kusinen Robban började även då paket öppningen. Bilden ovanför är bara en bråkdel av paketen som låg framför granen iår.. Faktiskt så var det så mycket att jag inte fick allt att rymmas på bilden.  Inte konstigt att sista gästerna kunde avlägsna sig först närmare kl 00.
Dock hade Amanda slocknat i min famn av jul ståhej så hon fick även tillsammans med sin lilla syster stanna övernatten hemma hos oss.


25 december vaknade vi med Amanda runt kl 12 på dagen och började dagen med att se på Disneyfilmen Svärdet i stenen  Hon hittade förstås min praliner chocklad ask som jag hämtade med mig från Åbo så vårt morgonmål fick bestå av choklad och rostade bröd.

Senare drog vi ut på pulka åkning på vår bakgård och väntade på att få äta middag.

Kvällen på juldagen avslutades i Karis i AFFES tillsammans med dessa fina damer.

att vara i ett förhållande med sitt jobb.

Kära bloggen.

"Man hinner aldrig se dig då du helatiden jobbar." 

" Jobb som vanligt igen då?"

"skall du igen jobba extra?" 

"du har ju helatiden kurser."

Idag insåg jag hur mycket mitt arbete påverkar en massa olika saker i mitt liv. Eller det faktumet varför jag blir kallad arbetsnarkoman.
Visst drömmer jag om att få gå på alla mina väninnors bröllop, allas födelsedagar & andra roliga evenemang som ordnas. Jag drömmer om att ha en egen hund, drömmer om att börja studera igen bara för att det är så roligt att träffa nya människor!

Det tar en tid att sätta in det i huvudet att jag inte har möjligheter att göra nått av de ovanstående alternativet undertiden jag jobbar 7 + 7 dagar i månaden, men konstigt nog är jag för tillfället rätt så nöjd. Jag lever i en tid där vi läser om företag som skär ner på personalen och företag som läggs ner. Denhär s.k LAMA tiden.
MEN jag lever i en  lycklig bubbla för tillfället. Jag är glad över att jag har en fastanställning och har chansen att jobba med något som har intresserat mig ända sedan jag var 7 år gammal. För låt oss inse, hur många jobbar egentligen med något som de verkligen brinner för?

 Det faktum att jag spenderar min fritid (lediga vecka) till att gå på kurser är någonting jag själv väljer att göra. Varje kurs jag anmält till är något som intresserar mig. Kurserna är något som för mig tillbaka till skolminnen. 

Visst ångrar jag mig ibland då jag hör hur alla skall åka på sitzer osv helatiden. Sånt som normala 21 åringar skall göra och här sitter jag planerar min vecka då jag är hemma.
Jag inser mycket väl nu efter 2 år att jag i princip är i ett förhållande med mitt jobb. För med en arbetsplats som jag har kommer jobbet alltid att gå först vare sig man vill det eller inte. Det är bara betydligt lättare att erkänna hela saken då man trivs med det man gör.

Och arbetsplatsen, Det tar en tid att verkligen lära känna sina kollegor, Efter att jag nu jobbat 1 år börjar jag äntligen känna mig mera avslappnad runt deras sällskap och blir faktiskt glad varje gång jag träffar dem. Fastän vi har ett medelår på ~39år så påverkar det inte alls vår arbetsplats. Tvärtom, vi jobbar alla suveränt med varandra och har en kemi. Nästan helt enkelt som en familj. Visserligen är jag medveten om att detta arbete kräver också en viss personlighet för att man skall platsa in sig. Och lämpar sig inte till alla helt enkelt. Empati, vara utgående och öppen, ett sinne för humor + att verkligen kunna hantera stress är några av de egenskaperna som krävs. Och det att du spenderar halva året på din arbetsplats.  

Vi jobbar som en enhet. Inte emot varandra. Detta är vad som gör min arbetsplats så himla fin. 

Reunion

Så igår kväll hade vi då vår reunion träff med Hanna, Jamiina och Kira. Kvällen börjades med broiler, ris och batong som middag och efteråt stod jag då för bålen som jag denna gång valde att köra med en fräsch äppel bål.
Vi begav oss iväg mot lojo centrum för att först titta in i nattklubben Prime för priset 7,50€. Partyfeelingen var inte riktigt med oss där då klubben var väldigt.. tom? Vi tog en drink där iallafall och sedan begav vi oss påväg till nattklubben Amarillo var det var betydligt mycket mera folk. Kvällen gick fort och  vi stod mesta delen på dansgolvet. Hanna vann t.o.m en danstävling fast hon inte medvetet var med och tävlade :D blir betydligt mycket mera lojo för henne då priset var "guldkort" som ger dig rabatt på drinkar och inträden. Eller nånting sånt.
Så idag har min dag spenderar med släkt & familj. Tvåa småa barn och bekanta från Kotka.
Kommer även att få sova på min bäddmaddrass ikväll då jag erbjöd mitt rum till våra gäster. Oh well, jag kommer att sova som en stock ! :)