raitan taitan.

 Så lördagen blev den officiella OHI ON, festen som vi alla väntat på sen typ.. april? Festen började hemma hos Mixu & Cedric och de bjöd på cupcakes, bål och musik! De hade ordnat även busstransport från Ingå till Helsingfors.
När vi anlände till Helsingfors började vi vid Rymy-Eetu. En bar som om du frågar mig påminde väldigt mycket om Oktoberfesten som ordnas här i Ingå på hösten. Massa långa bord med bänkar och bästa av allt, borden var där för att man skulle kunna dansa på dem! Kan föreställa mig hur många arga blickar vi fick då vi hoppade runt på alla borden! :D
Hade tidigare på kvällen även talat med Cride som kom förstås just då vi var påväg bort från baren till följande plats så det blev endast några få ord utbytta denna gång. Måste försöka ta och bestämma en träff med killarna igen!

Så efter Rymy-Eetu blev det då följande; Baarikärpänen. Och kan inte säga att jag gillade platsen så hemskt mycket? Tyckte den var som en labyrint och lyckades falla i trappan och skrapa upp sår på armbåge och knogarna. Fick också panik då jag märkte att alla hade stuckigt och klockan närmade sig kl3.30 dvs, då vår buss gick hem igen. Fick panik och sprang som en idiot framför alla bilarna och blev förstås lite sen, som tur väntade de ändå snällt där. Förlåt alla!

Alla deltagarna (inte alla på bild tyvärr) Micke, Cedric, Jukka, Mixu, Pale, Sam, Seba, Denkku, Risto, Ringo, Hanna, Eddie, Nelly, Ulle, Michael, Henka, Johanna, Mikku, Sofie. Har jag glömt någon?  

Fast man inte ser dessa lika ofta mer vet man at man har kul ändå! Det är väl dedär gamla minnen från by livet som kommer fram..

Skumppa till Självständighetsdagens ära

Så den 6.12 är det den officiella "proud to be Finnish" dagen. Och vår plan var egentligen då att stanna hemma och bara dricka en skumppa flaska i samband då vi kollade in Självständighetsbalen. Dock var balen en sådan stor besvikelse för oss så vi fick snabbt övergå till vår egen musik och plötsligt var vi så taggade att vi bestämde oss för utgång. Lyckades för första gången kolla in Börs nattklubben varav verkade som än väldigt schysst plats fast dansgolvet var en s.k köttdisk. Tog det något lugnare denna kväll eftersom kroppen fortfarande kände sig rätt så trött efter torsdagen yrandes..

från vänster; Jukka, Betty & Hanna (ps. tack instagram för att du förstörde kvaliteten på bilden..)

Onsdag, hemkomst och kalabalik!

Ni vet känslan. Dendär spontana barkvällen och mittiallt träffar man alla sina bekanta? Det var vår onsdag kväll. Blev på övertid på jobbet för att diskutera framtiden. Visserligen var jag så trött att jag bara satt och lyssnade.

Allting började med att jag satt i bussen påväg hemåt. Mörkt var det redan ute och jag ringde Hanna. Hon låg hemma i sängen redan insatt på att sova, men som tur så fick jag henne övertalad. Eller så var det Vicke som fick henne.. HURSOMHELST.
När jag kom hem böt jag snabbt om då till vettigare kläder och styrde nosen mot centrum. På torget träffade jag Hanna och Vicke och några utav Vickes klasskamrater. Vi stod utanför Monkey och typ väntade på att stället skulle öppna? Då dörrarna öppnades flydde jag och Hanna fältet och styrde oss mot Blanko för att kunna sitta i lugn och ro. Under tiden detta allt skedde bombade jag vår gamla klasskamrat Akke som jag visste att skulle ut idag pga småfåglarna..
När vi väl satt i Blanco fick jag ett meddelande utav Ringo. Visade sig att han också var ute ikväll med två av sina gamla mili-kompisar. Deras gäng joinade oss och lite senare kom även Akke.
Satt kvar i Blanco tills de stängde stället kl 00.00. Beslöt oss för att fa vidare och mittiallt var vi i en väldigt gammal bar (tänk er Titanic inredning) som vi och 4 andra var hela barens gäster. Killarna började spela något sorts Öl spel och jag skulle just beställa mera drinkar då bartender berättade att hon stänger stället tidigare idag kl 01.00.. Well, vad gör vi? Fortsätter till nästa bar!
Denna gång beslöt vi oss för att fa till en nattclub då, Forte. Är inte riktigt säker på hur länge vi satt i Forte innan Ringo och hans vän lyckades bli utslängda av ingenting. Vi skrattade ändå åt hela situationen och alla skulle just gå hem men på något sätt så lyckades festen fortsätta hemma hos mig. Och jag bjöd på välkomst-drink till alla och pretty much också på mera öl då..

Följande dag vaknade jag kl 15 då Ringo kom och knackade på min sovrumsdörr. Stämpeln i pannan från Forte fick oss båda att gråta av skratt. Och aldrig har man mått så dåligt..