måndag 2 september 2013

What doesn't kill you makes you stronger, right? :(

Såhär som avslutning till att jag inte mått så bra på sista tiden fick jag ett råd utav företagsläkaren " Om jag vore du, skulle jag byta/sluta där var du jobbar"
Orden har snurrat runt i mitt huvud i flera dagar. Försöker hitta på nånting att göra helatiden men jag stressar. Och vet ni vad som hände förra arbetspasset?- jag fick tillbaka min migrän. Min migrän som jag inte har haft på över två år. När jag berättade detta för läkaren sa hon att hon inte är förvånad.

Så nu står jag här på ruta 0. Står här och skulle borda välja IGEN. Kan ni förstå hur j*vla ironiskt detta  är? Just nu skulle jag kunna stå på ett större kryssningsfartyg nånstans mellan karibiska öarna och få ut någonting utav livet eller bo hos en familj i Amerika och studera och lära mig mera om Amerika.
Jag är praktiskt taget flyförbannad.

Har sprungit av och an hos läkaren på en vecka mer än jag har på de senaste 2 åren. Visade sig att lungkapaciteten var så försämrad att jag hamnar fortsätta följa upp i 2 veckor både på fritiden och på arbetsplatsen med s.k blåstester mellan 2 timmars mellanrum. Därefter skall jag tillbaka till läkaren och utföra testen där och därefter kan man kolla hur mycket skada det har orsakat. Är faktiskt livrädd över att de kommer att säga att min lungkapacitet är så försämrad att jag inte får sjömansläkarintyget uppdaterat.

Frågade redan om byte av arbetsplats och tog även kontakt med min gamla arbetsgivare. Om det inte finns snart någon plats blir jag tvungen att säga upp mig. Söka något här på land och arbeta tills jag slipper iväg till Amerika...
Känns som största misstaget var att jag tog emot jobb erbjudandet för tillfället.

" To be wrong all along and admit its not amazing Grace"

Inga kommentarer: